sandrupp

Jag blir arg på mig själv. Jag har aldrig haft några problem med att träna eller komma igång med träning och har inte förstått människor som klagar på att det är segt att komma igång, svårt att hitta tid eller ork. MEN NU förstår jag. Jag har sagt i flera månader att jag måste komma igång med träningen, men har fallit i samma grop hela tiden.

Men nu har ju Peter också SATS-kort och de har barnpassning i Sicklagymmet, så nu måste vi peppa varandra.



Dessutom så har jag skickat in en jobbansökan till ambulansen. Jag fick svar direkt där hon skrev att hon kommer kontakta mig i oktober för att boka in fys- och körtest samt intervju. Nu har jag verkligen nåt att träna för! Måste ju klara av fystestet, annars blir det inget köra ambulans. HEJA HEJA! :)