Time out
Jag är ingen stålkvinna. Ibland önskar jag att jag hade lite mer styrka och tålamod i min roll som mamma, men ibland kommer man till en punkt då man inte riktigt orkar vara lika engagerad och man drar en djup suck. Ikväll kom jag till en sån punkt. Efter att Emil varit sjuk i fem eller sex dagar och bara varit tok-mammig, kinkig, inte sovit på nätterna och inget passar och Peter jobbar en massa dygn så känner jag mig lite mör. När Peter kom hem blev det en liten inlåsning på toan, fällde någrar tårar några minuter, för att sedan tvätta ansiktet och dra på mig den leende masken (time out). Efteråt kändes det bättre.
Jag tycker annars att jag klarar min vardag som bebismamma rätt bra. Mitt tålamod är många gånger större är Peters och ibland säger han till mig att jag är en stålmorsa. Jag försöker. Men ibland rinner det över och då är det svårt att låta bli att tycka att man misslyckas lite i sin mammaroll, samtidigt som man vet att det inte är det minsta konstigt att fälla en liten tår ibland för att man tycker det är jobbigt.
Efter att mest han gnällt de två senaste dagarna har Emil idag somnat av utmattning på sätt han aldrig somnar på annars och då undrar man vad det egentligen var man grät över för 10 min sen och vad det egentligen var som var så jobbigt. När man ser hans rofyllda ansikte känns allt som bortblåst... :)
Jag tycker annars att jag klarar min vardag som bebismamma rätt bra. Mitt tålamod är många gånger större är Peters och ibland säger han till mig att jag är en stålmorsa. Jag försöker. Men ibland rinner det över och då är det svårt att låta bli att tycka att man misslyckas lite i sin mammaroll, samtidigt som man vet att det inte är det minsta konstigt att fälla en liten tår ibland för att man tycker det är jobbigt.
Efter att mest han gnällt de två senaste dagarna har Emil idag somnat av utmattning på sätt han aldrig somnar på annars och då undrar man vad det egentligen var man grät över för 10 min sen och vad det egentligen var som var så jobbigt. När man ser hans rofyllda ansikte känns allt som bortblåst... :)
Vem är Sandrupp?
Hej! Trevligt att så många redan hittat hit!
Jaha, vem är då denna nya bloggare..? Förmodligen bara en till i mängden, men nåt måste man väl fördriva tiden med :)
Jag heter Sandra och är en 25-årig Stockholmstjej som för tillfället är mammaledig åt min lilla Emil som kom till oss med dunder och brak den 1 Januari 2010. Till barnet finns en pappa, Peter, som även råkar vara min sambo. I vanliga fall jobbar jag som sjuksköterska på barnakuten och jag pluggar även till specialistsjuksköterska inom ambulans och som om det inte vore nog pluggar jag även till specialistsjuksköterska för barn och ungdom. Många bollar i luften när man är mammaledig - tack och lov för SOMMARLOV! :)
Vad gäller intressen så är jag väldigt sportig av mig. Utan träning mår jag inte bra. Min största passion har varit ju-jutsu som jag tränat till och från i 7 år och även tävlat lite i. Men sedan jag blev gravid förra året har jag inte satt min fot på mattan tyvärr. Annars tycker jag om att gå på gymmet, spela badminton och gå på barnvagnspromenader :) Förra året tog jag MC-kort, men sen blev magen för stor så jag fick tyvärr sälja min fina motorcykel strax efter att jag fick kortet. Trist nu när sommaren kommit och man ser alla ute och glida med sina nyputsade hojar.
Mitt liv förgylls (förutom av Peter och Emil) av världens bästa systrar, Josefin 13 år och Emelie 15 år (snart). Helt underbara tjejer och fantastiska mostrar! :)
Besök gärna mina systrar: Josefin & Emelie
Jaha, vem är då denna nya bloggare..? Förmodligen bara en till i mängden, men nåt måste man väl fördriva tiden med :)
Jag heter Sandra och är en 25-årig Stockholmstjej som för tillfället är mammaledig åt min lilla Emil som kom till oss med dunder och brak den 1 Januari 2010. Till barnet finns en pappa, Peter, som även råkar vara min sambo. I vanliga fall jobbar jag som sjuksköterska på barnakuten och jag pluggar även till specialistsjuksköterska inom ambulans och som om det inte vore nog pluggar jag även till specialistsjuksköterska för barn och ungdom. Många bollar i luften när man är mammaledig - tack och lov för SOMMARLOV! :)
Vad gäller intressen så är jag väldigt sportig av mig. Utan träning mår jag inte bra. Min största passion har varit ju-jutsu som jag tränat till och från i 7 år och även tävlat lite i. Men sedan jag blev gravid förra året har jag inte satt min fot på mattan tyvärr. Annars tycker jag om att gå på gymmet, spela badminton och gå på barnvagnspromenader :) Förra året tog jag MC-kort, men sen blev magen för stor så jag fick tyvärr sälja min fina motorcykel strax efter att jag fick kortet. Trist nu när sommaren kommit och man ser alla ute och glida med sina nyputsade hojar.
Mitt liv förgylls (förutom av Peter och Emil) av världens bästa systrar, Josefin 13 år och Emelie 15 år (snart). Helt underbara tjejer och fantastiska mostrar! :)
Besök gärna mina systrar: Josefin & Emelie
Jag och min Emil i söndags
