sandrupp

Då var vi hemma igen. En dag tidigare än planerat. Precis som förra året hade vi otur med vädret. Det var grått och regnigt och på kvällarna var det bara 5-8 grader varmt. Uppresan gick bättre än vad vi trodde med Emil. Det är trots allt 50 mil. Hemresan däremot var betydligt skrikigare. På vägen hem stannade vi till i Gävle och åt god indisk mat.

I lördags var vi på 50-årskalas. Min faster och hennes man fyllde år. En vän till min faster som jag bara träffat några enstaka gånger kommer fram till mig och frågar om jag inte äter nåt och säger att jag är så smal. Lite trist kommentar från någon man aldrig träffar tycker jag... Amningen har gjort att jag gått ner massor i vikt och det är jag fullt medveten om. Jag behöver inte höra sånt från folk jag knappt känner.

För övrigt var resan stillsam och trevlig!

Emil blir bara mer och mer aktiv och kräver nästan konstant uppmärksamhet och tillsyn. Han är så mobil nu och har även kommit på hur roligt det är att ställa sig upp mot möbler och allt annat som ligger på golvet. Tyvärr är inte balansen och styrkan lika bra som både han och vi önskar, så det blir en del fall och tårar dagligen nu. Men skam den som ger sig!