sandrupp

Jag säger jämt till mig själv att jag måste komma igång med träningen... men av nån anledning blir det inte riktigt så. Kommer iväg till gymmet ett par gånger och känner mig duktig och taggad, men sen dyker det alltid upp saker som sätter käppar i hjulen för mig... som fint väder tex. Då umgås jag hellre med Peter och EMil än att knata iväg till ett svettigt gym. MEN så idag så skulle Peter ut och springa (som han brukar göra 2-3 ggr/v) och jag bestämde mig för att följa med. Jag har aldrig tyckt om att springa då jag tyckt att det är tråkigt och jobbigt och jag orkar ingenting och får bara håll. Men vaddå, nån gång och nånstans måste man ju börja. Jag drog på mig springskorna, packade ner Emil i vagnen och tog en liten runda. Peter sprang med vagnen och jag flåsade på bredvid. Sjuuukt jobbigt och hållen kom tyvärr på en gång. Sprang kanske 15 min och gick 30 min :) Men det är alltid en början, elle hur? :) Peter däremot fortsatte springa när jag lunkade tillbaka hemåt och sprang drygt 8 km. Duktigt!

Ikväll blir det middag på Söder. Vänner till Peter som jag knappt träffat, det ska bli spännande! Efter det kommer min äldsta lillasyster Emelie hit och sover över. Det ska bli myspys.

Snart midsommar! Redan. Tiden går snabbt och snart är min lilla prins ett halvår :)