Äta med småbarn ute
Lilla Emil som hunnit bli drygt 1,5 år får allt mer spring i benen är blir alltmer rastlös av att sitta still. Att äta lunch ute är alltid som att ta ett chanskort. Antingen går det hur bra som helst, eller så blir det tvärtom. Idag blev det tvärtom. Jag, Peter och Emil hade mött upp Emils farfar och skulle äta en trevlig lunch i Farsta, men ICKE! Matvägran och skrik var det som bjöds på :P Det blev en väldigt snabb lunch i under de 10 minutrarna det tog att köra hem hade han somnat. Där hade vi svaret, han var TRÖTT. Och dessutom verkar han ha ont i magen. Dålig kombo.
Nu vilar båda killarna. Jag hade sovmorgon idag så jag är inte speciellt trött. Det blir nog en del plock här hemma innan mina kära systrar kommer hit efter skolan. 
Det kommer tyvärr bli mycket mobil-bilder framöver för jag är mer eller mindre utan kamera nu.
